I dag inleds rättegången i terrormålet – tre män åtalas

Januari 2017. Den uzbekiske medborgaren och asylsökanden Bakhtiyor Umarov, 30, söker jobb på ett byggföretag i Stockholm. Han har just kommit hit från Turkiet där han har fru och barn. Han får provjobba i två dagar, och eftersom han visar sig vara en skicklig gipsmontör erbjuds han därefter anställning.

Under en tid får Bakhtiyor Umarov ledigt för studier i svenska för invandrare på fredagar. Arbetsgivaren vill dock ha ett intyg från skolan. Efter flera påminnelser lämnar han in ett intyg, men då från en koranskola.

Efter terrorattacken på Drottninggatan hålls en tyst minut på arbetsplatsen för att hedra offren. Bakhtiyor Umarov går då undan vilket orsakar ”lynchstämning” bland de övriga. Det uppger hans chef senare i förhör. 

För chefen förklarar Umarov sitt beteende med att det var ”en kristen minut” som han inte kunde medverka i. Chefen förklarar att det inte handlar om religion utan om att hedra offren, och Bakhtiyor Umarov ber ”så hemsk mycket om ursäkt”.

Någon gång under 2017 hamnar Umarov under Säpos radar. Från och med augusti avlyssnas hans telefon enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

En underlig lukt

Februari 2018. En bovärd på Strömsunds kommunala bostadsbolag känner en underlig lukt i ett källarförråd.

Det luktar som thinner eller målarfärg, och lukten är så stark att hon blir rädd att det skulle smälla om man tände en tändsticka.

Förrådet används av den uzbekiske byggnadsarbetaren David Idrisson, 46. Bovärden kontaktar honom och kräver att han ska tömma förrådet. Det gör han inte.

Till sist åker hon hem till Idrisson. Hans vita skåpbil står felparkerad utanför huset, så hon förstår att han är hemma. Hon bankar på dörren tills han öppnar. Han säger att han sover, men hon beordrar honom att klä på sig och följa med till förrådet för att tömma det.

I vittnesförhör beskriver bovärden David Idrisson som snäll och trevlig – ”en mespropp”.

Han kom till Sverige för tio år sedan som kvotflykting från Uzbekistan, då under namnet Farkhod Tashmukhamedov Ghulamovich. Han sade sig vara förföljd av uzbekiska myndigheter.

Farkhod bytte namn till David Idrisson, lärde sig svenska och arbetade som snickare och målare med egen firma och bosatte sig i Strömsund med sin stora familj.

Men de senaste åren hade han hamnat i bekymmer med Skatteverket och tvingats avregistrera sin firma, enligt förhör med släktingar, och i början av 2018 beslutade Kronofogdemyndigheten om utmätning av lös egendom.

Sedan oktober 2017 avlyssnas även Idrissons telefon av Säpo. Enligt Säpo lär han känna Bakhtiyor Umarov vid jultid 2017, då de sammanförs av en gemensam kontakt.

En gryningsräd

15 mars 2018. Klockan 05.40 på morgonen gör polisen en husrannsakan i den lägenhet i Akalla i nordvästra Stockholm som Bakhtiyor Umarov, 30, hyr i andra hand. Formellt är brottsmisstanken penningtvättsbrott och urkundsförfalskning. 

Utöver Umarov bor också David Idrisson i lägenheten. Det gör även den kirigiziske medborgaren Atabek Abdullaev, 39, som är en ny bekantskap för Säpo. Alla tre är hemma när polisen går in.

Polisen beslagtar datorer, USB-minnen, sim-kort och mobiltelefoner. Beslagen tillhör såväl Umarov som Abdullaev och Idrisson.

Gripanden

April 2018. Efter en genomgång av beslagen skriver Säpo en anmälan om förberedelse till terroristbrott den 17 april.

Vad som tilldrar sig Säpos intresse är bland annat skärmdumpar i David Idrissons telefon som visar att han har kommit över ett stort parti kemikalier från en färgbutik som gått i konkurs.

En vecka senare gör Säpo en dold husrannsakan på olika adresser i Strömsund som disponeras av David Idrisson. Man hittar stora mängder kemikalier som kan användas för att tillverka kraftiga sprängladdningar. 

Den 30 april grips Bakhtiyor Umarov och Atabek Abdullaev i en gryningsräd mot lägenheten i Akalla. David Idrisson grips i Strömsund samma dag. Sedan dess har de tre männen suttit frihetsberövade, misstänkta för förberedelse till terroristbrott och för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet.

Åtalet

December 2018. Umarov, Idrisson och Abdullaev åtalas. Utöver kemikalierna har de också skaffat bland annat stridsselar, kommunikationsradioapparater, en gasmask och bajonetter.

I åtalet står det:

”Syftet med hanteringen har varit att genom mord, grov misshandel, grov skadegörelse och allmänfarlig ödeläggelse beröva andra livet, tillfoga andra svåra kroppsskador och framkalla fara för annans liv eller hälsa samt omfattande förstörelse av annans egendom. Den brottsliga gärning som förberetts har allvarligt kunna skada Sverige.”

De tre åtalas också för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet genom att skicka pengar till personer med koppling till Islamiska staten. Ytterligare tre män, som blivit aktuella i utredningen i ett senare skede, åtalas också för det brottet. Alla sex tilltalade nekar till anklagelserna om terrorrelaterade brott.

På måndag inleds rättegången. Då är det upp till åklagaren att bevisa sina gärningspåståenden.

Bevisningen vilar tungt på material som hittats i de misstänktas telefoner och datorer: propaganda för Islamiska staten, chattar med IS-krigare och chattar med ett innehåll som åklagaren anser har utgjort planering av ett terrordåd. 

Bland annat nämns återkommande ordet ”bröllop”, något som kan tolkas som ett kodord för ett attentat. Samtidigt uppger vittnen att Idrisson faktiskt haft planer på att gifta bort sin son.

Konkret plan saknas

Attabek Abdullaev har i sociala medier lagt upp bilder på bland annat T-centralen och Mall of Scandinavia, vilket åklagaren tolkar som tänkbara terrormål. Själv hävdar han att han bara velat visa bilder på svenska turistattraktioner för sina vänner i andra länder.

David Idrisson har i förhör sagt att han fick kemikalierna på köpet när han köpte ett stort parti varor från den konkursdrabbade färghandeln, och att de egentligen var färgen han vill ha.

I den omfattande förundersökningen finns inget material som visar en konkret plan för när, var eller hur en terrorattack skulle genomföras, något som Svenska Dagbladet tidigare rapporterat om.

– Det hade sannolikt stärkt bevisningen, säger Filip Ahlin, analytiker vid Försvarshögskolan, till tidningen.